Golfbanan och golfklubbens historia
Den knuttimrade byggnaden i bilden till vänster fungerade fram till våren 2010 som klubbhus för medlemmarna i Björkhagens Golfklubb. Den var en gammal loftbod från 1847, och fick därför namnet Loftet. Den härstammade från Långstrands by i Dalarna. Björkhagens Golf-klubb arrenderade under många år byggnaden av Stockholms stad, fram till våren 2010 då den brann ner. Den inrymde på entréplanet klubbens omklädningsrum, dusch och bastu och en trappa upp en restaurang som serverade enklare maträtter, kaffe, korv och glass.
Idag står på samma plats ett nybyggt trähus i två plan, rest och inrett av golfklubbens egna medlemmar. En modern restaurang på entréplanet välkomnar även nu både medlemmar och allmänhet att under spelsäsongen maj till oktober sitta ner och äta en lunch, fika eller njuta av en glass. Kanske i solskenet utanför restaurangen. På det övre planet finns golfklubbens egna föreningsutrymmen; ett stort samlingsrum, duschar och toaletter samt kontor och förråd.
Anor från Gustav Vasas tid
Den här platsen och området häromkring bär på en lång och spännande historia!
Söderby nämns redan under Gustaf Wasas tid i mitten på 1500-talet och var då förmodligen ett gammalt hemman. Flera brukare bodde sen på Söderby fram till år 1846, då den siste, Erik Blomberg, gick ur tiden. År 1847 slogs Söderbys ägor ihop med Dammtorps och Nacka gårds. Av den gamla bebyggelsen finns idag bl.a. resterna av en ångdriven ramsåg kvar. Delar av den grunden kan beskådas på klipporna ovanför Söderbysjöns badvik, c:a 200 meter härifrån.
Byggnader från Dalarna
Det gamla Loftet transporterades hit ner på långtradare vintern 1957 och byggdes upp av de tre timmermännen Gunnar Lind, Erik Elmblad och Gunnar Frisk, alla tre från Dalarna. Via olika donationer, och med ekonomiskt stöd från Stockholms stad inreddes så småningom den gamla loftboden. I bottenplanet lades en rad toaletter på ena sidan själva porten och på den andra en förråds-kammare. På övervåningen fanns tre rymliga rum som användes som logement vid diverse idrottskurser och liknande evenemang. Den första hyresgästen var en nordisk kongress för scouter.
Strax intill Loftet, c:a 20 meter västerut, låg en annan knuttimrad byggnad, ett s.k. eldhus. Det hämtades också från Dalarna, var en huvudbyggnad till en fäbod och fraktades hit ner samma år som Loftet. Eldhuset skulle då tjäna som raststuga för i första hand elever på utflykt från skolorna i Skarpnäck. Eldhuset monterades ner år 1963 och flyttades till Stavsjö bruk i Sörmland, där det idag står kvar i närheten av brukets servering. På Eldhusets plats, under ekarna intill det nya klubbhuset, är idag en enklare fikaplats iordningställd.
Smedjan
C:a 30 meter åt andra hållet, öster om Loftet, ligger idag ännu en knuttimrad byggnad, den s.k. Smedjan. Den byggdes upp år 1959 och användes från början till försäljning av korv, läskedrycker mm. En lucka kunde fällas ut när det var öppet och utanför fanns också en grillplats, gjord av en gjuten cementring, som fortfarande står kvar. Namnet Smedjan syftar på ett städ som var placerat utanför husets entré.
Smedjan renoverades invändigt år 1999 och fungerar idag som kontor och samlingsplats för elever till klubbens instruktör och pro
Hammarbystugan
Fastigheterna här i området kom så småningom att tillsammans utgöra den välkända och välbesökta kultur- och friluftsanläggningen Hammarbystugan. Det var Hammarby IF:s dåvarande ordförande Wilhelm Wendes som i början av 1940-talet på den här platsen hittade en gammal kvarvarande foderlada från jordbruket Söderby-Dammtorp. Främst var det Hammarby IF:s skid- och orienteringssektioner som var i behov av en friluftsstuga, men den skulle också vara en träffpunkt för föreningens alla medlemmar.
Den ladan härstammar troligen från första hälften av 1800-talet och låg strax intill, vid nuvarande utslagsplatser för golfbanans första hål. Den byggdes år 1943 om till sportstuga av föreningens medlemmar och kom att rymma omklädningsrum, klubbrum, samlingsrum och ett mindre kök. År 1945 stod en nybyggd storstuga med kök klar intill den äldre byggnaden, och de två huskropparna bands samman med en kort inomhusgång. År 1944 hade också en bastu byggts nere på en udde vid Söderbysjöns strand.
Efter hand tillkom sen under 1950-talet en klockstapel, placerad uppe på berget vid nuvarande övningsgreen, och en av Stockholms stadsmuseum skänkt 1700-talsstuga från Åsögatan 210 på Södermalm, det s.k. Åsötorpet. Också ett stall fanns uppställt intill vägen upp mot den nuvarande verkstan, c:a 200 meter nord-väst om denna loftbod.
Dåvarande Morgon-Tidningen beskrev lyriskt i en artikel våren 1957 denna anläggning som
...... ett blivande Skansen söder om söder, vid Söderbysjöns blänkande vatten.
Bertil Walla
Hammarbystugan drevs formellt av en kommitté, det s.k. stugrådet. Men dess eldsjäl kom i praktiken att bli direktören och kärrtorpsbon Bertil Walla, som formellt var arrendator för gårdens servering. Tillsammans med sin fru Margareta under drygt 10 år drev den populära utflyktsgården Hammarbystugan här ovanför Söderbysjön.
Enligt tidningen Expressen i december 1955 kunde Hammarbystugan locka upp emot 4.000 besökare en vanlig vintersöndag. Promenerande, skidande och cyklande gäster välkomnades i serveringen, föreningar och företag hyrde in sig i storstugan för konferenser, brudpar firade bröllop och allmänheten dansade runt majstången på midsomrarna och tävlade på skidor under vintrarna. Även TV spelade tidigt in program som sändes från Hammarbystugan, det mest kända är nog ”Storstugan” som producerades av Karin Sohlman-Falck.
Gården fungerade också periodvis som vandrarhem, och härbärgerade år 1952 delar av den amerikanska olympiatruppen före deras avresa till spelen i Helsingfors. Till och med storföretaget General Motors hörde till Hammarbystugans hyresgäster.
Ett annat populärt inslag vid Hammarbystugan var ”Skulptur i natur”, konstverk som placerades ut i det gröna för allmänhetens beskådande.
Hammarbystugan hade också sin egen fårfarm. Vart och ett av de c:a 30 fåren hade sin egen ägare och beskyddare i någon pålitlig föreningsmedlem från Hammarby IF. Det berättas att polisen då och då fick rycka ut för att jaga får som var på rymmen, bl.a. till byggarbetsplatser i det intilliggande Bagarmossen.
Golfen
Golfen har funnits i det här området ända sen mitten av 1950-talet. På de gamla åkrarna i området häromkring, där Hammarby IF under andra världskrigets ransoneringstid odlade potatis, anlades då en mindre golfbana i privat regi. Också det var Bertil Wallas verk. Det berättas att han under överinseende av sin vän, skogsförvaltaren Peter Strömbeck, varje dag klippte gräs och buskar på den tilltänkta golfbanan, och att den första skaran golfentusiaster gick ut och handvattnade ”golfhålen” med små tunnor. Som de första gräsklipparna användes fåren, som samtidigt försåg banan med gödsel. Den som önskade kunde för 2:- hyra en golfklubba och en boll.
År 1958 bildades så Hammarby Golfklubb, som efter hand växte och önskade större ytor för att anlägga fler hål. Man erbjöds mark i Ågesta och bildade där Ågesta Golfklubb.
De kvarvarande entusiasterna startade tillsammans med Stockholms idrottsförvaltning år 1972 nuvarande Björkhagens Golfklubb. Föreningen åtog sig driften av banan mot en ersättning av 5.000:- plus 40 % av uppburna spelavgifter. I upplåtelsen ingick även rätten till försäljning av glass, läskedrycker m.m. Målsättningen var att 9-hålsbanan skulle vara kommunal och öppen för alla, och den gamla loftboden blev då föreningens klubbhus. Banan förblev i kommunal regi fram till år 1995, då den blev privat igen eftersom de kommunala bidragen drogs in.
Idag är Björkhagens Golfklubb medlem av Svenska Golfförbundet och har c:a 750 medlemmar, varav drygt 15% är juniorer.
Mordbrand?
Natten till den 29 december år 1962 brann Hammarbystugan och eldskenet syntes över stora delar av Stockholm. När Nackas brandkår väl lyckats ta sig fram på de oplogade skogsvägarna var byggnaden i stort sett nerbrunnen till grunden. Men de omkringliggande husen klarade sig. Enligt dåvarande Nackapolisens undersökningsprotokoll var elden troligen anlagd, då fotspår efter två eller tre personer hittades i snön och matrester och porslin låg slängt i omgivningen. Men någon skyldig hittades aldrig, troligen för att spåren suddades ut av snöfallet.
Trots olika försök, framför allt från dåvarande stugråd, att återuppbygga den populära Hammarbystugan, blev detta aldrig gjort.
Bertil Walla dog år 1995, då 84 år gammal.
Ny brand
I juni månad 2010 slog elden till ännu en gång, och även nu drabbades i första hand golfklubben. Den gamla fina klubbstugan Loftet brann ner till grunden, och tog med sig både traditioner och många minnen. Inte heller den här gången kunde polisen få fast någon skyldig.
Knuten, Verkstan och Kiosken
Efter att det nya klubbhuset blev klart, tecknades ett nytt arrendeavtal mellan Björkhagens Golfklubb och markägaren Stockholms stad. Detta avtal garanterar golfbanans fortsatta drift och klubbens verksamhet på platsen fram till år 2035. Samtidigt övergick alla ovan beskrivna byggnader i golfklubbens ägo, förutom en del av Verkstan. Förutom klubbhuset och Smedjan fanns strax intill de mindre stugorna Knuten och Kiosken. Knuten fungerade som starterstuga vid golftävlingar och i Kiosken såldes glass och läsk till i första hand badgästerna från Söderbysjöns strand. Under vår resp. försommar 2015 brann både Kiosken och Knuten ner, men planer finns att bygga en ny starterstuga i närheten av första tee.
C:a 200 meter nordväst om klubbhuset ligger den något äldre Verkstan, den byggnad som rymmer golfklubbens maskinpark och tjänar som verkstad och kontor för den anställda banpersonalen. Verkstan har moderniserats med en tillbyggnad under år 2002.
Denna text är framtagen av medlemmen Staffe Aourell, Björkhagens Golfklubb, och senast redigerad vintern 2014.
Källor
Nacka Natur 1961 av Bertil Walla - från Nacka stadsbiblioteks kulturhistoriska arkiv.
En vandring i det äldsta Nacka av Arne Nyhammar - ur Nackaboken 1971.
Kring Söderbysjön i Nacka friluftsområde av Mikael Baugus - ur Nackaboken 2001.
För tio år sedan. Minnen från ”stugans” tillkomst av Wilhelm Wendes - ur Hammarbystugans årsbok 1956.
Kring Nacka ström 1557-1887 av E. Alfred Jansson - från Nacka kulturnämnd 1960.
Tidningsartiklar 1955-1963 - ur Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet och Nacka Saltsjöbadens Tidning.
Tjänsteutlåtande från Stockholms Idrottsförvaltning 1973 - från Idrottsförvaltningens arkiv, Stockholms stadsarkiv (otryckt källa).
Polisens undersökningsprotokoll - från Landsfiskalens i Nacka arkiv, Stockholms stadsarkiv (otryckt källa).
Samtal med Margareta och Björn Walla i april 2002.